Catrin i USA

Idag är dagen då jag har befunnit mig här i Shelburne i en vecka. En sak som slog mig när jag pratade med Mallan förut, var att det knappt hinner gå några dagar innan man känner sig hemma någonstans. Ni vet själv när man åker utomlands, man kommer dig och vet knappt vart man är och tänker "jaha, is this it"? En vecka senare kan man vägarna utan och innan, vet precis vart stranden är, affärerna, barerna, restaurangerna . . Till och med rummet och sängen blir som om det vore ens egna.

Så, tillbaka till verkligheten. Det var precis sådär det var för mig, även den här gången. Jag blev hämtad på flygplatsen, åkte med Hanna till huset där jag skulle spendera mitt liv i ett år framöver. Kollade ut genom fönstret, på allt vi körde förbi men reflekterade egentligen inte över någonting. Tänkte mest "är det här jag ska bo i ett år framöver"?

Nu har det gått en vecka!!! Jag vet vart jag befinner mig, jag hittar skapligt bra, jag vet vart skolan är. Jag vet vart mataffärerna är. Jag vet vart gymen är. Jag vet vart bion är. Jag vet vart filmbutiken är. Restaurangerna (viktigast av allt McDonalds), centrum, aktiviteter, vart mormorn bor. Framför allt så hittar jag tillbaka till huset. Plus att jag ligger i min säg på mitt rum . . . Är det inte väldigt underligt?

Till någonting helt annat, vi var på bio tidigare idag. Såg en tecknad film, jag följde mest med som sällskap. Det roliga var dock att filmen var bra, det var väldigt söt.



Sen har jag jobbat lite, pratat massor med mina fina vilket gillas såklart. Nu ska jag krypa ner under täcket, hoppas att ni alla har en superhelg. Sköt om er, puss och en massa kärlek ♥